Att sitta på tåg. Ensam. Anteckningar. Utan struktur.

Titburn - the story
I torsdags när vi spelade Bang blev jag tilldelad, via lottning såklart, karaktären Pat Brannan. Han är på inget vis särskilt kraftfull i sina specialegenskaper, men heller inte så dålig att man blir direkt illamående, vilket annars är fallet med vissa andra karaktärer. Nej, det uppseendeväckande med honom är givetvis namnet. Pat Brennan. Pat Brännan. Pattbrännan! Ni måste skoja! Vem döper sitt barn till något som så tydligt för tankarna både till snusk och hor, dagisfrökens jättebarm och en ökad cancerrisk? Hans uppväxt kan knappats ha varit enkel. För att inte tala om namnets motsägelsefullhet! Pattarna råkar ju nämligen vara den del av kroppen som aldrig är solbestrålad. Något annat skulle innebära...topless? Nej vet du vad! Våga inte klampa in med era vilda sexorgier på tropiska nudiststränder, där allting dallrar på obekväma vis i takt till syndig musik i stil med ragga eller såndärn hipp hopp! Nakenhet är något onaturligt som tillhör ett primitivt grottstadium. Med jordtrampat golv.
Tacka vet jag censuren.

Nu måste jag gå och fnissa lite åt att Martin påstår att det finns en artist som heter Kvinnobuske i efternamn. Det har ännu inte blivit bekräftat men bara tanken på det lustiga ger mig material till ett helt nytt inlägg (och DÄR minskade min läsarkrets med 77%...men det var det värt).

Idag. Som nu är igår.

Annars idag har jag lyssnat på Navid och Gudarnas Kung Midas och nästan blivit gråtmild. Lite grand sådär, så att det knorrat till lite, kanske lite gåshud och så inget mer. Alldeles lagom och inte den där störtfloden som kom i samband att jag läste ut Försoning. Vad ska jag säga, ibland har jag lätt för att börja böla.*
Sedan spenderade jag resten av arbetstiden med att försöka visualisera en bröllopsgästskrud som ska kombinera 30-tal med skördefest. Kanske det knepigaste temat ever, åtminstone om man vill undvika den halvt pinsamma känslan av att vara underklädd i sina äppelknyckarbyxor (som dessutom är från 40-talet, damn!). Otippat skumt att alla klänningar från årtioendet ska vara så märkligt tältliknande med draperingar som bara inte kan vara fördelaktiga för någons figur. Eller så är det bara jag som inte har någon smak. Risken för det är oroväckande stor.

Till Gaffan - på begäran
Såhär ser det ut när jag står och nyfiket spänner hängslena för att studera deras elasticitet och framförallt undersöka min potential att någon gång i en framtid långt borta genomgå den metamorfos som jag eftersträvar så - att bli gubbe.  För om sanningen ska fram så är jag i dagsläget långt från detta efterlängtade stadium. Det betyder alltså att jag i förra inlägget ljög. Jag gör sånt ibland.

*Ibland kan också bli ganska ofta om ens ögon fortfarande är skräp (the virus of DOOOM) och förvandlas till ett Niagarafall eller två så fort de blir överansträngda. Inte helt elegant då jag igår (den här gången det riktiga igår, alltså det som beskrivs som idag i övrig text) skulle dra ett plumpt skämt i den överbepojkade lägenheten i Tullinge. Eftersom jag givetvis gick händelserna i förväg så kom jag aldrig till poängen eftersom jag blev så förtvivlat munter av bara tanken på punch-linjen. Istället bjöd jag på förvirring av nivå grande när mina ögon av skrattanfallet började vattna sönder sig. INGEN förstod skämtet. Alls. Lite lugn spred sig när jag förklarade läget, men jag tror aldrig den stackars bolivianen som i stort sett inte förstod ett ord svenska - även om han nickade jakande då och då - riktigt greppade min humor.

Kommentarer
Postat av: Kålis

Näe, Kvinnaböske heter han ju! Fast egentligen Andersson, men det är ju inte lika festligt :-)

2009-03-02 @ 08:47:26
Postat av: Bjösse

Ah, nästan lika roligt.

2009-03-02 @ 17:55:54
Postat av: gaffan

Hahahha, världens bästa inlägg! Pattbränna, kvinnobuske, nyfiket hängseldragande och ostängbar mun. Jag kan inte begära något mer!!



PS. Kombineras månne hängseldragandet med en skrevdans??

2009-03-18 @ 15:29:59
Postat av: gaffan

Hahahha, världens bästa inlägg! Pattbränna, kvinnobuske, nyfiket hängseldragande och ostängbar mun. Jag kan inte begära något mer!!



PS. Kombineras månne hängseldragandet med en skrevdans??

2009-03-18 @ 15:30:43
Postat av: Bjösse

Se det som en liten tribute till allt vackert här i världen, samt en gefla massa internhumor.



Oj, skrevdansen, den hade jag förträngt! Vilken pratar vi nu om, pittdansen eller torka-pungen-dansen? Jag har nämligen aldrig varit ett fan av det senare eftersom jag får för mycket obehagliga gubbpunk-vibbar (ja, en del av gubbigheten kan vara dålig), men jag ser inget hinder i pittdansen. Så länge man vet var man har sina hängslen:

För tajt spända hängslen: Byxorna sitter för högt upp och man fokuserar för mycket energi på det och vips vad det är har man råkat fastna i de överspända hängslena och man råkar liksom slå en knut på sig själv, lite som när man viker ihop en tältsäng efter att en munter gäst varit på besök.

För löst spända hängslen: Handen som drar i skägget råkar yra till sig lite för mycket och vips har man armen fastspänd och ihopkrånglad i denna elastiska bandmekanism. Lite som en mitella, fast krångligare.

2009-03-20 @ 11:16:57
URL: http://pushtheredbutton.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0