pushtheredbutton

Vi har gjort slut. Tja, egentligen har det väl hållt på en längre tid, men nu är det definitivt. Vi har glidit isär, börjat vandra åt olika håll och där på vägen tappat bort brödsmulorna som skulle hjälpa oss tillbaka. Kanske har jag tänkt att det på något vis ska ordna upp sig, att det här bara är en fas. Att om jag håller det tyst inom mig och inte skriver det högt så har det aldrig skett. För det var knappast ett enkelt avsked. Så mycket saknad, så mycket "man vi kanske borde försöka". Någonstans inom mig tänker jag fortfarande så, att i en framtid långt långt bort kommer vi lära känna varandra på nytt igen, för att på så vis återfå den förståelse för varandra som vi tappade bort bland allt annat som kom emellan. Växa ihop. Inte isär. En lockande tanke. Lockande och givetvis naivt eftersom det bara kommer leda till kommande insikter om vad jag bara inte får ge mig in i. Fler framtida avsked, för ja, jag flyr. Jag kan inte stå och vänta på den sorg som jag har sett dig utstätta andra för. Hur lockande du än är, med ditt uppmuntrande leende och känslan du gav mig att jag var lite extra speciell, lite finare än alla andra - om än bara för en stund.
Egentligen är jag inte ens särskilt ledsen. Möjligtvis tom. Ja, jättetom faktiskt. Jag såg på dig med skepticism, fegade och väntade med att låta dig komma nära och inte ens då fick du någonsin vara så nära. Men du stod för något annat, ett alternativt liv. Och det är det livet jag saknar, att jag bara fick en doft av det och aldrig vågade utforska det vidare, med rädslan för att allt jag skulle hitta var en stank.
Och nu är jag ensam. Det var mitt eget val så jag får skylla mig själv. Jag ser andra vara lyckliga med sin relation och jag avundas dem för att de kan se den tjusning jag inte ser. Och stå ut med eventuella plågor som tillhör. Kanske slutas jag aldrig hoppas på att fler ska se situationen med den klarhet som jag tro mig ha, bli som jag. För det är ensamt att vara dåren. 
C2H5OH. Etanol. Du och jag, det är slut nu. Tills jag verkligen blir sugen på en drink eller två, då kan det bli aktuellt för en försoning. Tills dess, på återseende!
Skål.