pushtheredbutton

Nostalgi
På fritids blev det mer avancerade saker: min pápa kom och lärde oss att för att få hjulen på våra bilar att rulla så gällde att inte spika fast dem och senare byggde vi ett djursjukhus som en dag plötsligt var övertaget av några andra barn med tillåtelse av en av ledarna som motiverade det hela med att vi totalt hade ignorerat/glömt bort projektet i ett halvår (vi kommer ALDRIG att förlåta honom).
Men sen då?
Det var här något gick fel. Plötsligt var det som om nästan alla bara såg pälskappor och kände lukten av malkulor istället för att uppleva det där fantastiska landet med centaurer och det gigantiska lejonet som kunde prata. Och om sanningen ska fram så är gamla unkna pälsar mest varma och stickiga så fler och fler steg ut ur garderoben och lämnade mig ensam kvar. Ok, kanske inte helt ensam men tomt kändes det i varje fall för de få gånger någon kom på besök så var det för att flirta med finkultur (konsten) eller ägna sig åt högst nischat pyssel (Warhammer 40K-målande och -moddande). Också mysigt, men med alldeles för lite kaos, förvirring och allt det där andra som hör oplanerat kladd-och-klippande till, även om 40 K har min restecpa för den höga riskfaktorn när de jobbar med skalpell (och ja, för att ni är jevligt bitsbesatta och sjukt duktiga).


Bonuspoäng
Om du har svårt att motivera timmar med limstift, pärlor, tygfärg och avbildande av Humanistcentrum uppifrån så kan du alltid återgå till ett av de ursprungliga syftena med pysslet: presentmakeri. För av någon märklig anledning verkar hemmagjorda paket fortfarande gå hem och denna gång verkar de inte ens ljuga om sin uppskattning...tror jag. Det spelar ingen roll om det är en multipelvägsjulkalender i textformat, skattjakter genom staden, guide-till-Farenminen-karta, fnw-startpaket eller en ihopsnickrad variant av en LittleBigPlanet-karaktär med tillhörande favoritklistermärke - man kommer undan med allt! Jag skulle såklart vilja motivera detta med att folk är trötta på köphetsen kring födelsedagar och att få opersonliga saker som man antingen inte behövde eller hade kunnat köpa själv...men det är nog bara jag som tänker så. Anywayz, det spelar ingen roll: pyssel är skoj, pyssel är ohämmat, pyssel kan bli vad som helst och resultatet av pyssel brukar uppskattas.
Så vad väntar du på?


PS. Glöm inte att pyssel kan dyka upp i en massa olika former. Att t ex hitta totalt tio stycken Minikits i verklig form, tagna från tv-spelet Lego Star Wars, i lägenheten under flera månaders tid är helt klart ett resultat av ett fantastiskt fint pyssel trots att det var helt befriat från såväl glitterlim som nål-och-tråd. Blandband, usb-minnen med LucasArts alla 90-tals-pekaklicka-klassiker och sådana där (diod+kretskort+lödkolv=sant)-kit är helt klart också godkända. Så länge det är skoj och det inte kräver några högskolepoäng, lix. DS.